Mia Health presenterar AQ från NTNU
De flesta av oss ser IQ som ett mått på intelligens. I samarbete med NTNU presenterar vi nu AQ, ett helt nytt sätt att mäta fysisk aktivitet.

Större hälsoeffekter
Den 4 april höll Hälsodirektoratet i Norge en presskonferens. De presenterade sin nya rapport om fysisk aktivitet och hälsoeffekter (1). Ett stjärnlag av forskare hade bidragit till att analysera aktivitetsnivån hos 32 miljoner människor från hela världen. De viktigaste resultaten kan kort sammanfattas i två punkter som de allra flesta egentligen redan känner till:
- All fysisk aktivitet är bra för hälsan. Den största hälsovinsten får helt inaktiva personer som börjar röra sig lite mer än tidigare.
- Ju mer aktiv man är, åtminstone upp till en viss nivå, desto bättre är det för hälsan.
Det som framför allt är nytt är att den dokumenterade hälsoeffekten av fysisk aktivitet är ännu större än vad man har visat i tidigare beräkningar. Orsaken är uppenbar: Ju mer data man har tillgång till, desto säkrare uppskattningar kan man ge.
I de nya beräkningarna har Hälsodirektoratet lika stor datagrund som om de hade följt hela Norges befolkning under 30 år!
Därmed kunde de den 4 april med stor säkerhet berätta för oss att personer som är ”extra fysiskt aktiva” under stora delar av livet, ... :
- ... har 73 % lägre risk att dö före förväntad tid jämfört med personer som är fysiskt inaktiva större delen av livet.
- ... i genomsnitt lever 6,5 år längre och har 13 fler friska levnadsår än inaktiva.
Mer förfinade aktivitetsråd
I Australien var arbetsdagen redan över när Hälsodirektoratet presenterade sin rapport. Men professorn Ulrik Wisløff, ledare för Cardiac Exercise Research Group (CERG) vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU), var fortfarande på jobbet. Han nickade gillande åt de nya siffrorna.
Naturligtvis kände han väl till resultaten sedan tidigare. Han är trots allt en av världens mest inflytelserika auktoriteter inom fysisk aktivitet och hälsa. Hans mångåriga kollega och vice ordförande i CERG, professor Dorthe Stensvold, ingick dessutom i expertgruppen som samarbetade med Hälsodirektoratet kring den nya rapporten.
Men för Ulrik kunde tajmingen inte ha varit bättre. För det är inte bara Hälsodirektoratet som har fått mer forskningsdata att basera sina uppskattningar på under det senaste decenniet.
Det har Ulrik och CERG också.
Professor Wisløff, mannen bakom Kondiskalkulatoren och PAI, har nämligen använt delar av sin forskningsvistelse i Australien det senaste året till att förbereda NTNU:s nästa innovation. Och än en gång vill han ha med Mia Health i laget.
Med ett större forskningsunderlag kan man ge ännu mer raffinerade råd om hur fysiskt aktiva vi bör vara för att ta bästa möjliga hand om vår egen hälsa. Hälsodirektoratet definierar det som ”extra fysiskt aktiv”. Ulrik – och Mia Health – definierar det som 100 AQ.
Från PAI till AQ
Det har gått åtta år sedan Ulrik lanserade PAI, algoritmen som förlänger och förenklar livet. PAI har varit en framgångssaga – med miljontals användare från hela världen. Men det kanske främsta kännetecknet för Ulriks forskarkarriär är just drivkraften att göra saker ännu bättre.

Från 5 000 till en miljon
För under åren sedan 2016 har det hänt enormt mycket. När Ulrik och NTNU uppskattade 100 PAI till att vara den optimala träningsmängden, var utgångspunkten data från under 5 000 norrmän (2). I det stora sammanhanget är det inte så väldigt många.
Och även om 100 PAI senare har bekräftats som ett mycket bra mått på rekommenderad aktivitetsnivå i en rad studier med hundratusentals deltagare (3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13), har ingen av dessa studier ifrågasatt hypotesen att PAI är det absolut optimala måttet på fysisk aktivitetsnivå.
Det är just vad Ulrik nu har gjort. AQ nöjer sig inte med 5 000 personer från Trøndelag. AQ är utvecklat på grundval av data från mer än en miljon män och kvinnor från stora delar av världen, inklusive Norge, USA, Australien, Kina och Taiwan.
Från enkäter till pulsmätare
Men AQ baseras inte bara på information från fler människor än PAI. Mätningarna av fysisk aktivitetsnivå och träningsintensitet från Trøndelag kompletteras med andra sätt att samla in data från andra populationer. Grunden i den nya algoritmen består därmed av flera nivåer av aktivitetsdata. Fler datapunkter ger en mer komplett algoritm med färre källor till felaktigheter.
Och där PAI-algoritmen uteslutande utgick från data från enkäter där människor har svarat på hur aktiva de brukar vara, drar AQ nytta av att det nu har samlats in dygnet-runt-pulsmätningar från stora befolkningsgrupper under flera år.
Den aktivitetsmängd som människor själva anger är nämligen inte alltid helt lik den faktiska aktiviteten de utför. Det har till exempel visat sig att de flesta människor tillbringar mycket mer tid med lugn aktivitet än vad de rapporterar när de svarar på enkäter. Objektiva aktivitetsdata från smartklockor ger forskarna en betydligt bättre grund för att göra exakta beräkningar av den verkliga aktivitetsnivån hos alla som har svarat på enkäter.
AQ > PAI
Den första AQ-forskningen är redan klar, och Ulrik och hans CERG-kollegor arbetar nu med den första forskningsartikeln om AQ. Den jämför bland annat hälsovinsten av 100 PAI med hälsovinsten av 100 AQ. Vi får inte avslöja allt innan forskningen har publicerats, men man behöver inte vara spåman för att förstå huvudslutsatsen:
100 PAI är bra för hälsan. Men 100 AQ är ännu bättre.
En mer användarvänlig algoritm
Det är Ulrik Wisløff, CERG och NTNU som ger oss AQ och forskningen bakom, men på Mia Health är vi stolta över att kunna säga att denna algoritm också är lite vår.
För åren med PAI har lärt oss mycket. Algoritmen har uppenbara styrkor, men också några svagheter när det gäller användarvänlighet. Det senaste året har vi på Mia Health tagit emot flera tusen förfrågningar från er som använder vår app. Och på Mia Health tar vi användarna på allvar.
Så när Ulrik kom till oss med sin nya formel gav vi synpunkter på hur algoritmen kan implementeras på bästa sätt i Mia Health-appen.
Det kommer fortfarande att vara summan av den uthållighetsträning du gör varje vecka som utgör din totala AQ. Precis som PAI kommer AQ fortfarande att möta dig på din nivå och sakta men säkert dra dig mot bättre form, utifrån dina förutsättningar. Och vi sätter fortfarande 100 som minimimålet för att uppnå maximal hälsoeffekt.
Med AQ gör vi det däremot lättare att förstå hur du når 100. Till exempel kommer summan av all AQ du har tjänat de senaste sju dagarna alltid att vara lika med din totala AQ i Mia Health-appen. Så är det inte med PAI. Och medan du tjänar AQ kommer vår app att uppdatera dig med svar på de frågor som kan dyka upp längs vägen.

AQ i september
Nu gissar vi att en del av er undrar vad skillnaden mellan PAI och AQ är i praktiken. Kommer det att vara svårare eller lättare att nå 100 AQ än det har varit att nå 100 PAI?
Men det är omöjligt för oss att veta svaret på, för det beror helt på dig och ditt aktivitetsmönster. Under arbetet med att utveckla AQ upptäckte Ulrik Wisløff att PAI har belönat vissa aktivitetsrutiner mer än de förtjänar, medan andra typer av träningsvanor har fått för få poäng.
NTNU:s nya flaggskepp
AQ rättar till dessa snedvridningar. De av er som har etablerat goda träningsrutiner kommer kanske inte att märka så stor skillnad i hur mycket som krävs. Andra kan nog få sig en liten överraskning.
Svaret får du i alla fall i september, för då kan du börja mäta din AQ med Mia Health. Och när algoritmen är på plats i appen följer vi upp med ett nytt blogginlägg som ger dig ingående detaljer om hur du tjänar dina AQ.
Du kommer att känna igen mycket från tiden med PAI. Men en del kommer också att vara annorlunda.
När Mia Health-appen lanserades i april 2023 var vi stolta över att kunna ge dig PAI, det mest exakta måttet som fanns på hälsoeffekten av din fysiska aktivitet. PAI har motiverat enormt många människor över hela världen att bli mer fysiskt aktiva – och kommer alltid att vara en viktig del av NTNU:s och Mia Healths historia.
Men nu finns AQ. Och AQ är inte PAI. AQ är mer exakt än PAI. AQ är mer användarvänligt än PAI. AQ är helt enkelt NTNU:s nya flaggskepp inom objektiv mätning av fysisk aktivitet och hälsoeffekterna av den aktivitet man utför.
Och AQ mäter du endast med Mia Health.
Referenslista:
- Kunst, N., Sælensminde, K., & Belander, O. (2024). Vunne leveår og helsetapsjusterte leveår (DALYs) ved fysisk aktivitet.
- Nes, B. M., Gutvik, C. R., Lavie, C. J., Nauman, J., & Wisløff, U. (2017). Personalized activity intelligence (PAI) for prevention of cardiovascular disease and promotion of physical activity. The American journal of medicine, 130(3), 328-336.
- Zisko, N., Skjerve, K. N., Tari, A. R., Sandbakk, S. B., Wisloff, U., Nes, B. M., & Nauman, J. (2017). Personal Activity Intelligence (PAI), Sedentary Behavior and Cardiovascular Risk Factor Clustering-The HUNT Study. Progress in Cardiovascular Diseases.
- Kieffer, S. K., Zisko, N., Coombes, J. S., Nauman, J., & Wisløff, U. (2018) Personal Activity Intelligence and Mortality in Patients with Cardiovacular Disease: The HUNT Study. Mayo Clinic Proceedings, 92(5), 1191-1201
- Kieffer, S. K., Croci, I., Wisløff, U., & Nauman, J. (2018). Temporal Changes in a Novel Metric of Physical Activity Tracking (Personal Activity Intelligence) and Mortality: The HUNT Study, Norway. Progress in Cardiovascular Diseases.
- Nauman, J., Nes, B. M., Zisko, N., Revdal, A., Myers, J., Kaminsky, L. A., & Wisløff, U. (2019). Personal activity intelligence (PAI): A new standard in activity tracking for obtaining a healthy cardiorespiratory fitness level and low cardiovascular risk. Progress in Cardiovascular Diseases.
- Nauman, J., Sui, X., Lavie, C. J., Wen, C. P., Laukkanen, J. A., Blair, S. N., Dunn, P., Arena, R., & Wisløff, U. (2020). Personal activity intelligence and mortality – Data from the Aerobics Center Longitudinal Study. Progress in Cardiovascular Diseases.
- Nauman, J., Arena, R., Zisko, N., Sui, X., Lavie, C. J., Laukkanen, J. A., Blair, S. N., Dunn, P., Nes, B. M., Tari, A. R., Stensvold, D., Whitsel, L. P., & Wisløff, U. (2020). Temporal changes in personal activity intelligence and mortality: Data from the aerobics center longitudinal study. Progress in Cardiovascular Diseases.
- Kieffer, S. K., Nauman, J., WSyverud, K., Selboskar, H., Lydersen, S., Ekelund, U., & Wisløff, U. (2021). Association between Personal Activity Intelligence (PAI) and body weight in a population free from cardiovascular disease – The HUNT study. The Lancet Regional Health-Europe, 5, 100091.
- Nauman, J., Franklin, B. A., Nes, B. M., Sallis, R. E., Sawada, S. S., Marinovic, J., Stensvold, D., Lavie, C. J., Tari, A. R., & Wisløff, U. (2021) Association Between Personal Activity Intelligence and Mortality: Population-Based China Kadoorie Biobank Study. Mayo Clinic Proceedings
- Tari, A. R., Selbæk, G., Franklin, B. A., Bergh, S., Skjellegrind, H., Sallis, R. E., Bosnes, I., Stordal, E., Ziaei, M., Lydersen, S., Kobro-Flatmoen, A., Huuha, A. M., Nauman, J., & Wisløff, U. (2022). Temporal changes in personal activity intelligence and the risk of incident dementia and dementia related mortality: A prospective cohort study (HUNT). eClinicalMedicine, 52, 101607.
- Hammer, P., Tari, A. R., Franklin, B. A., Wen, C.-P., Wisløff, U., & Nauman, J. (2022). Personal Activity Intelligence and Ischemic Heart Disease in a Healthy Population: China Kadoorie Biobank Study. Journal of Clinical Medicine.
- Gao, W., Sanna, M., Chen, Y. H., Tsai, M. K., & Wen, C. P. (2024). Occupational Sitting Time, Leisure Physical Activity, and All-Cause and Cardiovascular Disease Mortality. JAMA Network Open, 7(1), e2350680-e2350680.

Anders Revdal
5 augusti 2024


